Det är 10 veckor sen valparna var så här små, nu har alla fått nya hem.

Tänk hur livet är. 10 veckor och ingen är kvar hos mamma. Jag kan tycka ibland att det kanske är tidigt att skicka iväg dom samtidigt som jag förstår tanken med det. Dom ska präglas på flocken dom, förhoppningsvis ska leva med resten av livet, samtidigt som det är nu som mamma börjar fostra och visa hur det går till i livet. I hundlivet. För vi kan aldrig ersätta en hund och dess språk. Därför är vi extra glada för att våra valpar har hamnat hos familjer med hund eller andra djur. Faktiskt så är det så att 5 av 6 har hamnat hos whippetfolk. Visst är det fantastiskt. Det tycker vi och önskar alla våra valpar och dess ägare ett härligt liv tillsammans.

kramar